Hjemma del I

Vart ska jag börja egentligen? Det har varit en underbar trip. Men efter att ha sett allt så värdesätter jag Leksand kanske ännu mer.

Den elfte oktober drog jag mig söder ut. Det jag snabbt kunde konstatera är att stora bitar av Dalarna, Närke och Östragötaland är riktigt slitna. Många små samhällen som står och förfaller. Tågresan ner till Växjö var klockren, gått om plats på tåget. Jag tog tillfället i akt att skriva på min uppsats, kan säga att jag aldrig var så motiverad och inspirerad att skriva som under tågresan till Mjölby. Väl framme i Växjö står polarna med en skylt Welcome MR. Marčeta och en drink. Först blev det lite pinsamt, men det gick snabbt över. Tack ska ni ha för ett sånt varmt välkomnande!

Väl på kvällen var det fest. Så här såg en av polarna kvällen "Under dagarna som gått så har Ivan fått vara med om en fest där kvoten var 4:5 vilket betyder fem tjejer och fyra killar vilket nog inte har hänt tidigare under våra lite mer än två år här". =) En trevlig tillställning, dock så tror jag att vi åkte in till stan lite för sent. Vi hann inte skaka loss förrän det var dags att gå hem. Växjö var riktigt mysigt, alla nya bostäder som byggs är verkligen grymma. Gillar arkitekturen skarpt. Onsdag morgon och jag drar vidare. Odense var destinationen för dagen.

Skön tågresa, allt är perfekt förutom blandningen mellan danska och skånska. Usch vad störande det är, visst dalmål kanske inte är så snyggt heller men ta mig fan så förstår man vad vi säger iaf. Framme i Kastrup, har en station till innan jag ska byta tåg. På Kastrup tar nån smart prick min väska. Givetvis så är jag inte medveten om detta, men jag blev ganska snart. Tåget anländer på Köpenhamn Stn. jag har alla mina småväskor med mig, ska bara plocka reseväskan som står i gången. Nope inga väskor står kvar där och tåget ska snart fortsätta rulla vidare mot Helsingör. Kan lova att hjärtat började banka, sprang som att jag hade rymt från Kumla. Ingen väska någonstans, då var det bara att hoppa ur tåget. Fick dock hjälp ganska snart av järnvägspersonalen. Väskan och dess innehåll var påträffad och jag kunde hämta ut den på kontoret för hittegods. Det tog mig säkert en till två timmar att återkomma till lugnet, och hitta bort från panikchocken.